Backintervaller
Igår var det backintervaller som hade beställts av min löparkumpan Benet.
När jag gick till jobb på morgonen så började det snöa och det var riktigt kallt. Vi är inte riktigt vana vid det i Skåne och jag hade inte tagit med mig några extra kläder för detta. Men det var bara att köra.
Mötte upp Benet i den kraftiga vinden och kylan och började springa bort mot St Hans backar. Detta ställe pratas det väldigt mycket om på jobb och de jobbiga backarna som finns där. Det går även ett lopp som heter St Hans Extreme där som har en ordentlig stigning på dessa 5km och 10km runda.
Vi kom dit och mes-körde först en backe men vi insåg att den var för kort då den endast tog drygt 20 sekunder att springa uppför. Då reka vi en ny som gick på gräs och enda upp till högsta toppen.
Vi gick ner och sen drog vi på. Det kändes kanon i början och steget kändes fint. Gräset var mjukt och det var rätt tungt att springa på. Halvvägs upp så slår vinden emot en och farten sjönk drastigt. Sista 20m så spruta mjölksyran och det var tungt. Vi kom upp och bestämde oss för att fyra st skulle vara mer än nog.
På tredje iterationen så var det ordentligt jobbigt och jag funderade på om vi skulle orka sista. Vi jogga neråt för att göra oss redo för sista och min tanken var att ge allt. Den gick långsamt men sista 10-20m lyckades jag få till en liten spurt för att ge det sista.
Mitt utfall blev (hur lång den här varierade mellan 220m-230m på min klocka):
1. 1:01
2. 1:03
3. 1:05
4. 1:08
Vi joggade tillbaka i lugn och ro och snackade lite skit om allt möjligt. En himla trevlig lunchlöpning och det ska bli schyssta att köra detta fler gånger. Nästa dock slipper jag dock gärna snön och det vattendränkta gräset.
Totalt drygt 6,8km (utan joggvilan nerför backen).
mars 25, 2009 vid 9:53
Att sprina uppför en enminutersbacke fyra gånger, låter inte så jobbigt när man sitter så här bakom bakom en dator, men efter två samstämmiga vittnesmål, är jag mer tveksam. Spring själv gubbjävel, tycker ni kanske med rätta. Jodå… bara snön försvinner.
mars 25, 2009 vid 10:03
Haha. Det var ju flera olika faktorer som gjorde dem extra jobbiga. Annars så finns det lite bilder på backarna här som visar att de är rätt tunga:
http://www.she.trall.se/aktuellt.php?page=backarna
mars 25, 2009 vid 14:54
Hoppsan! Där satte jag kaffet i vrångstrupen. För att hitta såna backar i Stockholm , får man söka sig till soptipparna.
mars 25, 2009 vid 16:10
Denna backen upp var det som vi körde:
http://www.she.trall.se/images/Bild%20006.jpg
Ungefär från där den vänstra löpare är till bakom där fotografen står. Det är långt och tungt! =)
mars 25, 2009 vid 20:21
Vicka monsterbackar! Riktigt tjusigt kämpat!
Gissar att det underlättar att vara två när man ska ge sig i kast med dylika bravader. Man kan ju inte ge sig om den andre orkar.
mars 25, 2009 vid 20:42
Det underlättare helt klart att vara två. Man peppar varann och man lider tillsammans =) Det var tungt men ack så roligt! Tack!
mars 25, 2009 vid 20:47
Ja, du agerade sannerligen draglok igår. Hade dig en bit framför i stort sett hela tiden. Det var bra. Kan han, så ska fantamej jag mä. Tackar för det!
mars 25, 2009 vid 20:53
Jag drog iväg på första intervallen och sen var det ju bara att kötta =) Jag är faktiskt bara stel i vaderna idag och känns inte i låren som jag trodde. Mer backintervaller med höga knä tror jag på =)
Man borde även kunna köra lite snabbdistans runt St Hans backar och då få både backträning och snabbdistans =)
mars 25, 2009 vid 20:55
Känner inte så mycket träningsvärk jag heller. Och definitivt inte i låren som du säger… Backintervaller is da shit! Ja, snabbdistans på stigarna vid St Hans skulle varit intressant. Tar du med syrgasen?
mars 25, 2009 vid 20:59
Haha den lär behövas i alla fall. Det var inte långt ifrån att jag hyperventilera där i slutet på våra intervaller.
Antagligen behöver man fler antal intervaller för att få mer träningsvärk. Något att tänka på till nästa gång. Kanske sätta målet på 6st då =)